Såg en virkad duk hos Carinas virkning.
Jösses den gjorde jag för över 25 år sedan.
Det var på den tiden jag hade snöat in på virkade dukar.
Det var tider det.
Har några guldkorn kvar resten har vikt hädan eller skänkts till myrorna och vänner.
Varför har jag inte sparat dom, ångrar mig nu.
Carina undrade över min duk hur den såg ut och här kommer den, något blekt och sliten efter alla år.
Men håll med om att hantverk är kvalite.
1 kommentar:
Jag håller med 100%. Min mamma var väldigt flitig på att handarbeta. Och vi i familjen fick ofta hennes broderade dukar. Jag är så rädd om dem och hoppas att de kommer att finnas kvar inom familjen framöver. Det är kvalite´. Jag gråter inombords när man ser på loppisar m.fl. ställen hur handarbeten nedvärderas. Men det är väl tidens anda. Kram Eva
Skicka en kommentar